Södra Kaukasien
Till södra Kaukasien räknas Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Efter upplösningen av Sovjetunion har regionen präglats av ett flertal konflikter med ett stort antal flyktingar och internflyktingar till följd. Idag bor cirka 1,5 miljoner internflyktingar i området och den ekonomiska fattigdomen är utbredd. Samtliga tre länder är på pappret så kallade flerpartidemokratier och medlemmar i Europarådet. Länderna i regionen har alla ett långsiktigt EU-medlemsperspektiv. Både Ryssland och USA har starka intressen i regionen.
Skillnader och likheter i regionen
När det handlar om det civila samhället i södra Kaukasien är det å ena sidan viktigt att komma ihåg att det finns stora skillnader mellan de tre länderna, och mellan utbrytarrepublikerna, och å andra sidan att veta att när det handlar om kvinnors situation är det mer som är likt än som skiljer sig åt.
Kvinnors bristande rättigheter
De svåra tiderna efter självständighet och påföljande konflikter har påverkat kvinnors rättigheter, speciellt när det gäller deras hälsa, säkerhet, ekonomiska möjligheter och att delta i beslutsprocesser. Medicinsk hjälp och specifik kvinnohälsovård är näst intill obefintlig på många ställen i regionen. Höga kostnader för preventivmedel, okunskap om familjeplanering, många aborter, hög barnadödlighet, kvinnor som dör i barnsäng, missfall och sexuella sjukdomar visar på bristande sexuella och reproduktiva rättigheter. Våld mot kvinnor är vanligt förekommande och traditionen med brudkidnappning har ökat på flera ställen inom regionen.
Olösta konflikter - ett hot mot Europa
Det ostadiga läget i södra Kaukasien sägs vara ett hot mot Europa. De olösta konflikterna har och kan på nytt mynna ut i krig. Sedan 2003 är EU med som en av de säkerhetsaktörer som befinner sig i området. Alla tre länderna har inkluderats i ENP (European Neighbourhood Policy) och påbörjat handlingsplaner för förhandlingar med EU. EU har också tilldelat området pengar för ekonomisk utvecklings och förtroende arbete och har arbetat nära OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) och FN. De ger pengar till civila samhällets organisationer i Abchazien.
Kvinnor utesluts från fredsförhandlingar
De frysta konflikterna utgör hinder för politiska, ekonomiska, sociala och andra reformer. För att reformer ska vara hållbara och långsiktiga måste säkerhet och stabilitet garanteras vilket är omöjligt att uppnå i frysta konflikter. På de få fredsförhandlingar som pågår deltar i huvudsak män från alla sidor, inklusive det internationella samfundet. Genom att utesluta kvinnorna från både fredsförhandlingarna och återuppbyggnaden av samhället äventyras hela utvecklingen mot en positiv fred, demokrati, jämställdhet och minskad fattigdom.
Möten över gränser en utmaning
Det regionala arbetet i södra Kaukasien försvåras av att det är svårt för kvinnorna från de tre länderna och utbrytarrepublikerna att träffas på samma plats inom regionen. Inte för att de har svårigheter att mötas sinsemellan utan för att konflikterna gör det svårt att ta sig över vissa gränser. Kvinnorna i Azerbajdzjan kan inte åka till Armenien och vice versa. Kvinnor från Abchasien och Sydossetien har svårt att åka till Georgien och de georgiska kvinnorna har svårt att delta på möten som äger rum i Abchasien eller i Sydossetien. Detta är en utmaning för det regionala arbetet och kräver mer planering från samarbetsorganisationerna och Kvinna till Kvinna för att möjliggöra för alla som vill delta i utvecklandet av ett kvinnonätverk i regionen.
