Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Frågor som handlar om makt över kroppen rör sig i många fall om SRHR-frågor, som står för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Tillgången till preventivmedel, ungdomsmottagningar, hälsovård och fri abort är exempel på frågor som rör SRHR.

Vid FN:s internationella befolknings och utvecklingskonferens i Kairo 1994 fastslogs att regeringar är skyldiga att "säkerställa att kvinnor och män har tillgång till information, upplysning och tjänster som krävs för att uppnå god sexuell hälsa och utöva sina reproduktiva rättigheter och skyldigheter". Man slog också fast att tillgång till denna typ av hälsovård och rättigheter och information om detta är avgörande för samhällens utveckling och för att utrota fattigdomen.

Trots detta saknas frågor som rör SRHR i flera efterkommande nyckeldokument som till exempel i FN:s millenniemål för att bekämpa fattigdom (som antogs av FN 2000) Frågor som abort och sexualundervisning ansågs av bland annat USA som för känsliga vilket bidrog till att de exkluderades från Milleniemålen.

I EU:s gemensamma dokument saknas det också en tydlig hållning i dessa frågor. Det finns ej heller några gemensamma mål för att omsätta den handlingsplan som formulerades vid FNs internationella konferens om befolkning och utveckling (ICPD) i Kairo 1994. Det gör det möjligt för flera av EU:s medlemsländer att konsekvent överträda rättigheter som har att göra med sexuella och reproduktiva rättigheter.

För att kunna delta och vara en aktiv samhällsaktör, för att kunna sitta vid ett förhandlingsbord med samma förutsättningar att påverka som andra deltagare, måste en individ först och främst ha makt över sin egen kropp. Kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter är således en grundförutsättning för jämställdhet, demokrati och för en hållbar och rättvis fred.

För att kvinnor ska kunna delta på samma villkor krävs stöd och resurser till kvinnoorganisationer i det civila samhället som arbetar med att stärka kvinnor och med att bidra till inrättandet och upprätthållandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Utbildning om SRHR och tillgång till preventivmedel

I många länder existerar inte ens begreppet kvinnors sexualitet och kvinnors lust och många kvinnor har mycket begränsade kunskaper om sitt eget könsorgan. Tabun kring kvinnors, särskilt unga kvinnors sexualitet, har en begränsande effekt. Lika viktigt som det är med information och utbildning är det med en plats där man känner sig trygg att ställa frågor och utbyta erfarenheter och på det viset bilda sig en egen uppfattning om sin egen kropp, sexualitet och lust. Det är också viktigt att tillgången på preventivmedel samt kunskap om och skydd för att utöva säkert sex finns tillgängligt. För många kvinnor, särskilt unga kvinnor, utgör kvinnoorganisationer en sådan plats.

Att ha sex med vem man vill

En viktig SRHR fråga är att få bestämma med vem, när och hur en person vill ha sex, oavsett kön och sexuell läggning. I världen är det tydligt att män generellt har mer makt över sin egen kropp än vad kvinnor har. Det är även tydligt att heterosexuella har mer makt över kroppen än homo-, bi- och transsexuella. Sex eller kärlek mellan två personer av samma kön är till exempel förbjudet i 90 länder och socialt oacceptabelt i ännu fler länder, däribland flera europeiska länder.
Organisationer i civila samhället spelar en viktig roll i arbetet för att förändra attityder och lagstiftning i dessa frågor. Genom att skapa alternativa och trygga mötesplatser och nätverk där dessa frågor kan diskuteras och behandlas kan politiska krafter mobiliseras. De driver kampanjer, formulerar krav och förslag och gör undersökningar och rapporter. De skriver skuggrapporter till sina länders officiella rapporter till CEDAW-kommittén, (Kommittén som följer upp FNs konvention om att avskaffa alla former av diskriminering mot kvinnor). Där tar de upp frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som i många länder inte tas upp annars då de är klassade som illegala aktiviteter.

Rätten till hälsovård och till abort

Väpnade konflikter och fattigdom orsakar många gånger att kvinnors tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård begränsas eller är obefintlig. I många flyktingläger till exempel står gynmottagningar långt ner på prioriteringslistan.

Att föda barn eller att bli ofrivilligt gravid är i många länder förenat med livsfara. 530 000 kvinnor dör varje år av komplikationer i samband med graviditeter, förlossningar och aborter. I konfliktdrabbade länder där resurserna är knappa är riskerna ännu större. Kvinnor slutar inte att bli gravida under en konfliktsituation. Det beror dels på ökat sexuellt våld men också på minskade tillgång till preventivmedel och familjeplanering. De kvinnor som är gravida och befinner sig i konfliktområden är ofta i akut behov av mödra och förlossningsvård, men också av enkla saker som plastlakan så att man inte behöver föda direkt på marken, tvål så att man kan tvätta händerna inför förlossningen, ett rent rakblad för att skära av navelsträngen och en filt att lägga den nyfödda i. I konfliktområden är mödrahälsovården ofta väldigt undermålig, i Afghanistan, Sierra Leone och Kongo är mödradödligheten bland de högsta i världen.

Våldtäkt är ett brott som drabbar miljontals kvinnor i krig och konflikter. Våldtäkt kan, förutom det psykiska trauma det innebär, leda till oönskade graviditeter, fistula, (ett tillstånd där det uppstår svåra skador i slid- och ändtarmen som gör att urin och/ eller avföring läcker) sexuellt överförbara sjukdomar inklusive hiv/ aids. Kvinnor måste få tillgång till säkra aborter och behandling av skador efter fysiskt och sexuellt våld. Förutom medicinsk hjälp behöver de här kvinnorna även psykosocialt och rättsligt stöd.

Kvinnans rätt att själv välja om och när hon vill ha barn är en grundläggande rättighet. Sverige hör till den tredjedel av alla länder i världen där kvinnor har rätt till fri abort. I övriga länder, där aborträtten är begränsad eller obefintlig, är riskerna för kvinnors hälsa stora. Länder där abort är förbjudet har ett högt antal illegala och osäkra aborter. Världshälsoorganisationen (WHO) har uppskatta att det görs nästan 20 miljoner osäkra aborter årligen, de flesta i fattiga delar av världen. Runt 35 procent av mödradödligheten i världen orsakas av osäkra aborter.

Kvinnoorganisationer spelar en oerhört viktig roll i arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det beror dels på att de driver kvinnopolitiska frågor och har en stor erfarenhet av att arbeta med dem, en annan viktig aspekt är att flera av dem leds och drivs av kvinnor. För kvinnor som blivit utsatta för könsrelaterat våld eller befinner sig i områden där kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter behandlas som ovidkommande eller illegala är det är en trygghet att vända sig till organisationer som domineras eller enbart består av kvinnor.

Hiv/aids och andra könssjukdomar

En ökande andel av dem som blir hiv-positiva idag är kvinnor. Kvinnor smittas lättare än män av hiv-viruset. I Afrika söder om Sahara är 76 procent av de smittade i åldern 15 till 25 år kvinnor. Spridningen av hiv/aids är starkt kopplad till genus, det vill säga vilka sociala roller kvinnor respektive män har i ett samhälle. I patriarkala samhällen, där kvinnor är socialt och ekonomiskt beroende av män, saknar kvinnorna makt över sina egna kroppar och kan därför inte förhandla om säkert sex.

Spridningen av hiv/aids är i sig ett hot mot säkerhet och fred i världen. Att så många drabbas av sjukdomen leder till att viktiga samhällsstrukturer bryts ner; familjer löses upp och arbetsplatser slutar att fungera. Detta för i sin tur med sig att ekonomin stagnerar och att samhället blir sårbart för konflikter. I konflikter där sexualiserat våld mot kvinnor varit en krigsstrategi sprids hiv/aids och andra könssjukdomar snabbt. Under folkmordet i Rwanda beräknas mellan 250 000 och 500 000 kvinnor ha våldtagits och av dessa uppskattas 70 procent ha blivit infekterade med hiv.

09 - nätverket 
Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer i konfliktdrabbade länder arbetar aktivt med dessa frågor och i samarbete med dem arbetar Kvinna till Kvinna för att sprida information om dessa frågor och att påverka politiken bland annat genom Sveriges medlemsskap i EU. Inför Sveriges ordförandeskap i EU under 2009 har Kvinna till Kvinna och åtta andra organisationer i det civila samhället slutit sig samman för att arbeta för att regeringen under det svenska ordförandeskapet ska uppmärksamma EU:s roll för att säkra människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR) oavsett kön och sexuell läggning - i och utanför Europa. Till höger kan du ladda ner 09 - nätverkets programförklaring.