Kvinnor i konfliktrapporteringen

Män krigar och kvinnor gråter. Så ser beskrivningarna ofta ut när krig och konflikter skildras i media. Bilder där kvinnor är aktiva och försöker påverka utvecklingen är sällsynta. Men ser verkligheten ut så här? Att kvinnor drabbas hårt av krig och konflikter, både som en del av civilbefolkningen och i egenskap av att vara kvinnor, är ett faktum. Men både män och kvinnor har en rad olika roller, i såväl krig som fred, som inte får plats i den givna könsmallen. Kvinnor är aktivister, beslutsfattare, experter, familjeförsörjare och soldater. Aktörer att rapportera om och intervjua, oavsett om de är i maktposition eller som representanter för civilsamhället. Även när kvinnorna inte deltar i de faktiska striderna är de aktörer som lever i, har åsikter om och påverkar konflikten. Läs vår rapport "Vi rapporterar om kvinnor i krig och konflikter"

Kvinnor är utsatta i konflikter och självklart är det något som media bör rapportera om.  Men krigens verklighet rymmer så många andra verkligheter som också bör skildras. Det finns kvinnoorganisationer som arbetar för fred och försoning. Kvinnor som är experter på hur konflikten drabbar inte bara dem själva utan hela samhället. Kvinnor borde få komma till tals i andra frågor än det som rör den egna kroppen och det egna livet och män borde få komma till tals om hur de personligen drabbas av konflikten. Kort sagt så kan konfliktrapporteringen tjäna på att komma ifrån könsstereotyperna.

Härskartekniker
Målet för all journalistik borde vara att skildra människor på ett sanningsenligt och etiskt sätt. Men så ser verkligheten inte alltid ut. Både kvinnor och män beskrivs många gånger på ett sätt som förstärker stereotyper som är negativa både för individen och samhällsutvecklingen i stort. På grund av de rådande förhållandena i samhället, där män fortfarande åtnjuter

mest makt och kvinnor ofta exploateras som kön, är kvinnor särskilt utsatta för mediernas negativa verkningar. I media är det lätt att urskilja de härskartekniker, sätt att utöva makt, som den norska forskaren och politikern Berit Ås observerat och satt namn på.

 Osynliggörande
En vanligt förekommande härskarteknik är att osynliggöra. När kvinnor inte förekommer i samma utsträckning som män i media är det att osynliggöra dem. Kvinnor osynliggörs också genom att de sällan skildras som aktörer. Enligt mediegranskningen Global Media Monitoring Project  från 2005 (länk till det) är kvinnor procentuellt sett oftare framställda som offer än vad män är i svensk media, 19 respektive 11 procent. Globalt är siffrorna 19 respektive 8 procent.

 Undanhållande av information
Ett annat sätt att utöva makt är undanhållande av information. När media inte förmedlar information om kvinnors villkor och tillvaro eller ens tar in information från kvinnor i lika stor utsträckning som från män, så påverkar det både vår bild av samhället och det politiska beslutsfattandet. Kvinnor som konsumerar media får inte bekräftelse på att kvinnors verklighet spelar roll eller att kvinnor kan inneha viktiga arbeten när kvinnor inte syns i nyhetsrapporteringen.

Objektifiering
Objektifiering är ett annat sätt att utöva makt på. När nyhetsmedia publicerar bilder på kvinnors kroppar, mer eller mindre avklädda och ofta namnlösa, blir kvinnor

objekt. I ett fåtal fall kan det finnas skäl att göra detta, men i de flesta fall sker det bara av slentrian. En text om människohandel illustreras inte med en bild av män på en bar utan genom en kvinna som poserar på någon porrklubb. Många gånger får kvinnor också illustrera

en text utan att ha direkt koppling till innehållet. Det kan till exempel vara en bild från ett konfliktområde med en gråtande kvinna som inte har någon direkt koppling till textinnehållet.

Förminskande
Ytterligare ett sätt att utöva makt på är att förlöjliga en individ eller grupp. Att ständigt kommentera hur kvinnor och flickor ser ut och klär sig innebär att de förminskas som människor. Ett annat sätt att förminska är att fokusera på person framför kompetens. Enligt mediegranskningen från 2005 nämns kvinnors familjestatus mycket oftare än mäns. I svensk media anges familjestatus för 15 procent av kvinnor som är nyhetssubjekt respektive 7 procent av männen. Kvinnan medverkar inte utifrån egen kompetens utan som någons hustru, mor eller dotter. Globalt är siffrorna 17 respektive 5 procent. Kvinnorättsaktivister och fredsaktivister i konfliktdrabbade länder upplever ofta att de förlöjligas i media. Deras arbete förminskas och deras vandel ifrågasätts. Det förekommer också att seriösa artiklar där kvinnor intervjuas får ett förlöjligande helhetsintryck genom de bilder som får illustrera artikeln. Kvinnor ombeds av fotografen att inta skojfriska poser som tar bort deras seriositet. Eftersom det finns starka uppfattningar om vad som är seriöst och hur en person med makt och ansvar ska se ut kan dessa bilder marginalisera kvinnor.