Kvinnokvoten i Irakvalet är ingen gåva från USA

Mod och målmedvetenhet är två viktiga egenskaper för de kvinnor som kämpar för politiskt inflytande i Irak enligt Sundus Abass, chef för WLI, ett ledarskapsinstitut för kvinnor som utbildar kvinnor för ledande roller i det irakiska samhället. Hon känner kvinnliga kandidater som har dragit sig tillbaka på grund av hot från fundamentalistiska grupper, men också av egna partikamrater.

Sundus AbassMotståndet mot kvinnor i politiken har skapat problem kring den lagstadgade kvoten på 25 procent som finns i den irakiska konstitutionen. Inför de provinsiella valen försökte man hävda att kvoten bara gäller i parlamentsval. Kvinnorörelsen drev frågan till konstitutionsdomstolen och fick rätt, men kravet på att var tredje nominerad skulle vara kvinna slopades. Resultatet blev att fem provinser inte uppnådde kvoten på 25 procent.

– Samma regler för kvinnors representation kommer att gälla i parlamentsvalet, vilket är oroande. Jag hoppas att det ska bli ännu fler kvinnor i parlamentet och att de ska få en stark röst så att lagar och riktlinjer formas med ett genusperspektiv. Men jag befarar att vi kommer att få många ledamöter som inte inser sin betydelse när det gäller att bevaka kvinnofrågor, utan rättar sig efter partiets ledare.

Samtidigt understryker Sundus Abass att kvoteringen har haft positiva effekter. Kvinnors deltagande har ökat på ett sätt som hade varit omöjligt utan kvotering. Och hon är noga med att påpeka att kvoten tvingades fram av den irakiska kvinnorörelsen.

– Det är ingen gåva från ockupationsmakten. Amerikanerna var inte intresserade av saken, och de hade inte heller någon kunskap om kvinnors rättigheter såsom det som slås fast i olika FN dokument till exempel kvinnokonventionen. Därför var vi själva aktiva och såg till att införa en kvinnokvot.

De främsta hindren för kvinnor i kampanjarbetet är enligt Sundus Abass ekonomiska begränsningar, motstånd inom familjen och bristande säkerhet. Kvinnor har sällan de ekonomiska resurser som krävs, samtidigt som de flesta partier satsar mest på sina manliga kandidater. I familjer som skulle kunna satsa finns ofta en rädsla att en kvinnas kampanjaktiviteter ska leda till smutskastning från konkurrerande kandidater, och en risk att familjen får dåligt rykte.

– Kvinnor har inte heller det beskydd som krävs för att garantera deras säkerhet. Det är inte lätt att övervinna alla dessa hinder, men ett stort antal irakiska kvinnor är modiga och fast beslutna att delta. Lokala och internationella organisationer stödjer kvinnor som kandiderar. Ibland även maken eller andra familjemedlemmar, men jag tror att kvinnornas personlighet är helt avgörande.

Det första Sundus Abass skulle göra om hon fick makten i Irak vore att säkerställa kvinnors likhet inför lagen genom att ta bort artikel 41 ur konstitutionen. Enligt den kan medborgarna välja religiösa domstolar istället för civila i familjerättsliga frågor, och när det sker hamnar kvinnorna i underläge.

Sekulära politiker, både män och kvinnor, som driver frågan finns redan nu, men är än så länge i minoritet och saknar tillräckligt med inflytande. Få kandidater tror att de kan locka väljare genom att lyfta kvinnors rättigheter. Fokus ligger på säkerhet, jobb, elektricitet och levnadsstandard.

Jenny Rönngren
frilansjournalist