Fungerar fredsjournalistik i Palestina?

Väpnade konflikter och fysiskt våld får automatiskt utrymme i nyhetsmedierna. Men hur gör man för att få medierna att uppmärksamma fredlig konfliktlösning och det fredsarbete som bedrivs av enskilda organisationer?

– Det är mycket lätt för en journalist att rikta kameran mot bilder av våld och konflikt. Att skildra sociala orättvisor är mycket svårare! Utmaningen för enskilda organisationer är att visa på orättvisorna och skapa nyhetsvinklar av dem.

Jake Lynch, professor i freds- och konfliktforskning och tidigare korrespondent för bland annat brittiska BBC, delade med sig av sina erfarenheter vid ett seminarium för Kvinna till Kvinnas palestinska partnerorganisationer på Västbanken och i Israel. Under tre dagar diskuterade och analysera deltagarna nyhetsmedias roll i konflikter samtidigt som de fick träning i så kallad Fredsjournalistik.

– I nyhetsmedierna är det vanligt att våldshandlingar beskrivs som ett svar på våld från ”den andra sidan”. Rötterna till konflikter saknas ofta i bevakningen. Kärnan i fredsjournalistik är att sätta in konflikter i ett större sammanhang och beskriva bakomliggande, så kallat strukturellt våld, förklarade Jake Lynch, som utvecklat den fredsjournalistiska modellen tillsammans med sin partner Annabel McGoldrick.

Lana Khaskia från organisationen The Coalition of Women for Peace drog paralleller till den pågående Israeliska ockupationen av Gazaremsan.
– Internationella medier intresserar sig inte för ockupationen av Gaza om det inte pågår väpnat våld och det finns blod att visa upp. Vi måste tänka nytt och hitta nya strategier för att få medierna att föra upp ockupationen på nyhetsagendan igen!

Flera av deltagarna berättade att deras organisationer har relativt goda relationer med de lokala palestinska medierna, och att de ibland lyckas sälja in sina ”stories” till dem. Att nå ut i de internationella nyhetsmedierna är mer komplicerat.

– Vi behöver lära oss hur vi ska närma oss internationella media, hur vi kan sälja in vår verklighet på ett sätt som fungerar för en västerländsk publik, förklarade Sona Arouri från Jerusalem Centre for Women.

Relationen med västerländska medier är komplicerad på flera sätt. En fråga som flera deltagare ställde sig var hur mycket man ska ”skriva om” verkligheten för att nå ut. Om publiken i väst uppfattar kvinnor med huvudduk som främmande på ett sätt som skapar distans och främlingskap, ska man då försöka finna andra bilder att förmedla till väst?

– Det är en svår diskussion och det finns inte något enkelt svar.  Vi har pratat mycket om detta, och det är en balansgång. Men med min erfarenhet från ”väst” så tror jag att det är nödvändigt att göra en viss anpassning, framhöll Sara Celiberti som nyligen började arbeta för Jerusalem Centre for Women för att stärka deras relationer med media.

Bilden av kvinnor skiljer sig i västliga media jämfört med hur den ser ut i länder i Mellanöstern, men det finns också mycket gemensamt, som till exempel det faktum att kvinnor är grovt underrepresenterade i förhållande till män i nyhetsbevakningen vilket visats i olika undersökningar som gjorts av genusbalansen i nyhetsmedia. Enligt den internationella studien Global Media Monitoring, så är cirka en femtedel av nyhetssubjekten kvinnor – resten är män.* När Kvinna till Kvinnas mediegrupp mätte genusbalansen i svensk konfliktrapportering, så var 17 procent av nyhetssubjekten kvinnor och resterande 83 procent män (januari 2008).

När deltagarna gjorde en snabbgranskning av de lokala palestinska medierna kunde de snabbt konstatera att antalet kvinnor som förekom, både i intervjuer och på bild, var försvinnande litet. Majd Biltaji, från organisationen Palestinian Centre for Peace and Democracy, granskade arabiska Al-Jazeera.

– Under den timme jag tittade på nyheterna så förekom bara en enda kvinna – och hon var ett offer! Det här är typiskt för våra media och något som vi måste arbeta hårt för att förändra.

En generell svårighet med att få med kvinnor i nyhetsbevakningen är mediernas fokusering på politiker och andra officiella källor. Eftersom kvinnorna är få i dessa grupper, blir det också färre kvinnor i mediernas nyhetsbevakning. Därför gäller det att tänka kreativt kring hur kvinnor och kvinnovinklar kan säljas in till medierna. Hur gör man till exempel kvinnovinkel på den så kallade Goldstone-rapporten, den granskning av Gaza-kriget som gjorts av den sydafrikanska domaren Richard Goldstone och som anklagar båda sidorna i kriget för krigsbrott.

– Vi skulle kunna ta fram ett material där vi låter kvinnor läsa Goldstone-rapporten och kommentera den och få deras berättelser på hur de fortfarande lever med krigets följder, föreslog Lana Khizkeen från The Coallition of Women for Peace.

Mycket av diskussionerna under seminariet kretsade kring Gaza-kriget och dess efterverkningar. Deltagarna beslutade sig för att genomföra ett gemensamt projekt för att få FN:s generalförsamling att agera utifrån Goldstone rapporten. Genom att hänvisa till FN-resolution 377, en mindre känd resolution som ger generalförsamlingen rätt att rekommendera lämpliga åtgärder i kritiska lägen då säkerhetsrådet är låst, skulle det vara möjligt att komma runt ett veto från de fem permanenta medlemmarna. Deltagarna planerade en rad aktiviteter för att sprida budskapet och en artikel i ämnet skrevs i anslutning till seminariet.

Den sista dagen avslutades med en gemensam diskussion med inbjudna lokala journalister. Samtalet kretsade kring konflikt bevakning och hur relationerna mellan media och enskilda organisationer skulle kunna förbättras. Journalisterna ville ha mer information från organisationerna, och helst av allt enskilda ”fall” som de kan göra stories av.

Flera av journalisterna hävdade också att intresset för material om jämställdhet faktisk har ökat något bland palestinska journalister. Ahmed Bekawi, korrespondent för TV-stationen Alquds, kommenterade:
– Jag är så glad att vi äntligen kommit någonstans i diskussionerna om genus – att det faktiskts börjar växa fram en insikt om att genus inte bara handlar om kvinnor, utan om båda könen!

* GMMP-studien genomfördes 2005. Organisationer från 76 länder deltog i studien. Inga palestinska organisationer deltog. Nyhetssubjekt är den eller de personer som en nyhet handlar om. En ny GMMP gjordes i november 2009 och resultatet kommer att publiceras våren 2010.

Agneta Söderberg Jacobson
Frilansjournalist