Fredsjournalistik med genusperspektiv
Fredsjournalistiken har inte något medvetet genusperspektiv i sin nuvarande form, men konceptet rymmer en stor potential för att förena freds- och jämställdhetsarbete när det gäller media. Kvinna till Kvinna har i vårt arbete fört samman fredsperspektivet med genusperspektivet. De teorier som fredsjournalistiken bygger på ger i sig ett större sammanhang, en förklaringsmodell, till den obalans mellan könen som vi ser i konfliktbevakningen idag. Grunden till en förening finns redan där: Två bärande principer i fredsjournalistiken, som i allra högsta grad berör jämställdhet mellan könen, är att alla parter i en konflikt ska höras (inte bara de stridande parterna) och att det civila samhället bör få större utrymme i konfliktrapporteringen. Det går att lägga ett genusperspektiv på konfliktrapporteringen och se könsrollsmönster i hur den fungerar. Det handlar om hur kvinnor och män skildras, hur de kommer till tals och om vad och hur de framställs i bild. Det är dessutom känt att många fredsinitiativ från det civila samhället tas av kvinnor. Men kvinnors arbete för fred och förslag till lösningar på konflikter syns sällan i media.
Kvinnoorganisationer i media
Genom att bygga in ett genusperspektiv i fredsjournalistiken kan kvinnorörelsen få ett starkt verktyg att jobba med, samtidigt som konceptet i sig utvecklas och stärks. Flera av Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer i krigs- och konfliktdrabbade länder försöker påverka media till att bli mer genusmedveten. De ser också att media många gånger inte värderar deras arbete eller kvinnors verklighet som nyheter. I konfliktdrabbade länders media är kvinnor ofta osynliga. De ser också att kvinnor ibland kan vara måltavlor för propaganda, där t ex fredsaktivister i Serbien har marginaliserats genom att i media utmålas som promiskuiösa, sexuellt avvikande och inblandade i prostitution. I upptakten till folkmordet i Rwanda i början på 1990-talet förekom det mycket propaganda i media riktad mot kvinnor. Kvinnor från den etniska grupp som utsattes i folkmordet misstänkliggjordes och anklagades för att vara lösaktiga och opålitliga.
Sex punkter för en genusmedveten fredsjournalistik
- Kvinnor syns i konfliktrapporteringen
- Kvinnor syns som aktörer inte bara som offer
- Kvinnor tillfrågas som experter på konflikten och samhället i stort, inte bara i frågor rörande det egna könet
- Det civila samhället är synligt i rapporteringen
- Fler än två parter i konflikten skildras
- Initiativ till fredlig konfliktlösning finns med i rapporteringen

