Deltagande i samhället
Khulud Badawi talar vid fredsdemonstrationen vid Erez, en av gränsövergångarna till Gaza
Över hela världen behövs aktiva, ansvarstagande medborgare, som arbetar för att samhällen ska fungera. I de flesta delarna av världen är det männen som har de beslutsfattande positionerna i regering och parlament, näringsliv och inom det internationella samfundet.
Att organisera sig i olika former är fundamentalt för att kunna arbeta för förändring. Kvinna till Kvinna anser att kvinnors organisering som en förutsättning för kvinnor att kunna delta i samhället, i livsavgörande beslut och i fredsförhandlingar. Läs mer om Mötesplatser.
Demokrati
Att kunna delta på lika villkor som medborgare i ett samhälle är en fråga om demokrati. Demokrati i sin tur innebär att de som har makten att ta beslut om människors liv, om samhället och landet har förankring hos den större majoriteten. De ska representera folket. När grupper marginaliseras eller diskrimineras och inte släpps in i beslutsprocesser eller utveckling av samhället säger vi att demokratin brister. Den grupp som utestängs riskerar att inte få sin röst hörd, eller att deras intressen uteblir från den politiska agendan. Den största gruppen med låg representation världen över är kvinnor (mer än 50 % av världens befolkning). Idag är representationen av kvinnor i genomsnitt 14 % i parlamentariska församlingar i världen. När så stor del av befolkningen utestängs från den parlamentariska makten handlar det om något mer än marginalisering och diskriminering. Det är ett grundläggande systemfel. Läs mer statistik på hemsidan Inter-Parliamentary Union
För att uppnå demokrati måste deltagandet av kvinnor möjliggöras på alla nivåer. Det räcker inte med att bara öka representationen av kvinnor på en hög politisk nivå. Patriarkala strukturer och förtryck av kvinnor, dvs den gamla föreställningen om det politiska som manlig sfär och det privata som kvinnlig, exkluderar fortfarande kvinnor i en mängd sammanhang. För att kunna vara en deltagare i samhällsbeslut, måste man dessutom ha makt över sin egen kropp. För att kunna vara en aktör i samhället måste man ha ett "jag". Men majoriteten av världens kvinnor äger inte rätten till sina egna kroppar. Läs mer om Makt över kroppen
När någon annan än kvinnan själv kontrollerar hennes kropp och sätter ramar för hennes livsutrymme kan hon inte vara med att delta på jämlika villkor i samhället. Hon ges inte utrymme att agera som en demokratisk medborgare. Så länge våldet och kontrollen över kvinnors kroppar tillåts att fortsätta befäster handlingen i sig rådande maktordning.
I krigförande länder är förtryck ofta inbyggt i samhällsstrukturen. Kulturen liksom värderingar, organisering och ledarstil är skapade för att upprätthålla maktordningen. För den ledande gruppen behövs detta för att behålla sina privilegier. Ointresset för att få in kvinnor i beslutsfattande strukturer bygger även på att man (den krigförande staten/organisationen/soldaten) måste ha någon svagare grupp (kvinnor/barn/äldre) att försvara för att motivera det krig man ingått i. Om både kvinnor och män ingår på jämlika villkor i beslutsstrukturer faller det motivet. ("Våld utan gränser: om krig och hotad manlighet". Working papers 2003:2, Department of Political Science, Stockholm university, 2003.)
Demokrati är en förutsättning för långsiktig stabilitet och fred, och den kräver medborgarnas rättigheter och engagemang. Mångfald är också en förutsättning för demokrati, som bara kan skapas genom att olika röster gör sig hörda bland medborgarna i det civila samhället.
Politiskt deltagande
Det finns forskning som visar ett samband mellan kvinnors status i ett samhälle och konfliktnivån i detsamma. Våldsamma konflikter är vanligare i länder med låg kvinnorepresentation i parlamenten, än i mer jämställda samhällen (Rehn, Elisabeth & Johnson Sirleaf, Ellen. War Women Peace. Progressof the World´s Women, Vol. 1. NewYork: UNIFEM, 2002. S. 116).
Vem har makt att göra sin röst hörd och påverka andra? Vem har makt att definiera problem och lösningar? Många av de problem kvinnor ser världen över, inte minst hindren för deras deltagande i samhället, finns inte med på den politiska dagordningen. Därför är det viktigt att kvinnor representeras och på det sättet få vara med att sätta dagordningen.
Att vara med i det politiska systemet, demokratin, handlar inte bara om den formella rätten att delta i politiska val. Det handlar också om möjligheten att ta plats inom det rådande systemet och att bli accepterad där. I nästan alla politiska strukturer, oavsett valsystem, är det de politiska partierna som utgör det största hindret för kvinnor att nå valbara platser, inte väljarna. Därför är nomineringsprocessen mycket viktig att förändra om kvinnor ska kunna nå beslutsfattande positioner. Det mest effektiva sättet att förändra ett politiskt system för att få in kvinnor i politiska strukturer är genom kvotering. (Quotas - A Jump to Equality? The Need for International Comparisons of the Use of Electoral Quotas to obtain Equal Political Citizenship for Women, Drude Dalerup, 2002)
Återuppbyggnad
För att uppnå en hållbar demokratisk utveckling i ett konfliktområde räcker det inte med vapenvila och status quo. Med eldupphör avbryts kriget, men den underliggande strukturella ojämlikheten lever kvar. Hållbar fred och demokrati nås bara genom att underliggande strukturer av ojämlikhet förändras. En viktig sådan faktor är ojämlikhet mellan könen.
När freden slutits börjar det mödosamma arbetet med att bygga upp samhället igen; fysiska och psykiska sår ska läkas och infrastruktur återskapas. I detta skede är staten ofta bräcklig och ett stort ansvar läggs på civilsamhället. Under en övergångsperiod blir enskilda organisationer tvungna att träda in och fylla funktioner som staten annars skulle ansvara för. Det kan handla om att erbjuda fri rättshjälp, utbildning eller traumabearbetning.
I återuppbyggnadsarbetet efter krig finns det ofta ett utrymme för enskilda individer, organisationer och institutioner att försöka förändra värderingar. Fredsprocessens styrka är att den ger chans till förändring på många plan samtidigt. I ett konfliktdrabbat samhälle som ska byggas upp igen finns det möjligheter att ompröva gamla sanningar. Men insikten om att jämställdhet är en viktig faktor för fred och demokrati, har hittills inte infunnit sig vid fredsförhandlingar där enbart de stridande parterna deltagit. Här har internationella organisationer en viktig och unik chans att lyfta fram kvinnor med kompetens. De har också en skyldighet att se över sina egna strukturer, med genomgripande jämställdhetsplaner och genom att öka andelen kvinnor på höga positioner. Läs mer om Kvinnor i fredsprocesser
Civilsamhället
För att möjliggöra att kvinnor kan delta i samhället, i politiken, i fredsprocesser, och i institutioner behövs ett oberoende civilsamhälle. Med ett oberoende civilsamhälle där både män och kvinnor deltar ökar chansen för varaktig fred och demokrati. Läs mer om Mötesplaster.
