Kvinnokamp i splittrat Georgien

2003-04-10

På den abchasiska sidan om gränsen kämpar kvinnoorganisationerna
för att skapa möjlighet till försörjning för
kvinnor. På den georgiska sidan arbetar de för fred och
försoning. Åsa Ekvall från Kvinna till Kvinna har
nyligen besökt Abchasien.

I den forna sovjetrepubliken Georgien
pågår alltsedan självständigheten i början
av nittiotalet interna konflikter. Utbrytarrepubliken Abchasien
utropade sin självständighet redan 1992 och därmed
startade ett blodigt inbördeskrig som pågick i två
år. Över 300 000 människor drevs på flykt
och de har än idag ingen möjlighet att återvända
till sina forna hem. Gränsen till Abchasien är fortfarande
stängd och ingen lösning på konflikten är i
sikte.

Kvinna till Kvinnas medarbetare Åsa Ekvall finns sedan ett
år tillbaka på plats i Georgien för att stödja
kvinnoorganisationer på båda sidor om gränsen.
Även för henne är det svårt att få tillstånd
att resa in i Abchasien och hon får ta de tillfällen
som ges. I mars 2003 fick hon eskort med hjälp av FNs observatörer.
Syftet med resan var att besöka kvinnoorganisationer på
den abchasiska sidan för att undersöka hur Kvinna till
Kvinna skulle kunna stödja dem.

– Det är inte alltid så lätt att få
kontakt med kvinnoorganisationerna, de är ibland lite avvaktande
mot utomstående. Det kan ta tid att skapa förtroende,
säger Åsa Ekvall. En organisation som jag besökt
tre gånger har varit väldigt misstänksamma, men
vid det senaste besöket började de öppna sig och
prata om projekt som de vill driva. Det visade sig att de har planer
på att ordna starta-eget-kurser för kvinnor för
att öka deras chanser till försörjning.

HUR ÄR SITUATIONEN I ABCHASIEN IDAG?

– Det är väldigt fattigt och avskuret från
omvärlden. På grund av regimens motvilja mot alla som
inte vill erkänna Abchasien som självständig stat
är relationerna med biståndsgivarna inte de bästa.
Abchasien får mycket mindre hjälp än övriga
Georgien och det drabbar folket hårt. Arbetslösheten
är hög, trots den höga utbildningsnivån, och
skolor och sjukvård fungerar dåligt.

HUR ÄR KVINNORNAS SITUATION?

– Man kan inte säga att de har det bra, men de klarar
sig bättre än männen eftersom de kan tänkta
sig att ta lågstatusjobb för att försörja sig.
Det gör att de traditionella könsrollerna förändras
och plötsligt kan det vara kvinnorna som försörjer
familjen. Men då undergrävs männens roll som familjeöverhuvud
och det händer att de tappar fotfästet. Alkoholism, drogmissbruk
och våld i hemmet har ökat enormt. Fastän kvinnorna
har börjat ta ansvar för försörjningen har de
inte mycket inflytande när det kommer till att fatta beslut
i familjen. Man kan se hur de börjar ställa sig tveksamma
till det och kräva mer inflytande.

HUR SER KVINNORÖRELSEN UT?

– Den är i stort sett obefintlig såväl i Abchasien
som i övriga Georgien. Man kan se en tendens till att kvinnor
börjar organisera sig, vilket kan vara en positiv signal om
att något håller på att hända. Det kommer
att ta lång tid och behövas mycket stöd utifrån
innan man kan tala om någon egentlig kvinnorörelse.

PÅ VILKET SÄTT ARBETAR KVINNA TILL KVINNAS SAMARBETSORGANISATIONER
FÖR FRED OCH FÖRSONING I OMRÅDET?

– Man kan se små initiativ på den georgiska sidan.
Internflyktingar från Abchasien försöker tillsammans
med georgiska kvinnor ta kontakt med kvinnor på den abchasiska
sidan, men de jobbar i motvind. Styret i Abchasien är väldigt
totalitärt och frivilligorganisationer agerar inte fritt på
samma sätt som i Sverige. Även om de abchasiska organisationerna
skulle vilja jobba för fred och försoning så kanske
de inte vågar eftersom det går stick i stäv med
makthavarnas planer. På den georgiska sidan däremot stödjer
vi flera kvinnoorganisationer som arbetar med försoning och
konfliktlösning, säger Åsa Ekvall.

Mia Lehndal

Läs mer om
Kvinna till Kvinnas arbete i Georgien och de kvinnoorganisationer
vi samarbetar med idag.