"Vi måste förändra de patriarkala spelreglerna"

2003-05-07



Återigen ser vi hur de med mest "muskler" tar till
vapen för att få sin

vilja igenom. I Irak offras civilbefolkning för att störta
en diktator. Hur

många döda människor krävs för detta offer?



Aldrig i historien har angreppskrig resulterat i varaktig fred och
rättvisa.

Priset för civilbefolkningarna har varit fruktansvärt
och hatet och

revanschen har segrat och nya militära konflikter blossat upp.



Kvinnorna i Jordanien, där jag i skrivande stund befinner mig,
ställer

frågan: "Vem står på tur nästa gång?"
De ser hur civilbefolkningen i

angränsande Palestina och Irak får lida pga världssamfundets
oförmåga att

lösa konflikter med fredliga medel. Kan den eskalerande våldsspiralen

stoppas?



Jag är i Jordanien tillsamman med en av våra fältarbetare
för att besöka

olika kvinnoorganisationer. Vad kan Kvinna till Kvinna bidra med
i form av

stöd till olika regionala initiativ för att förena
kvinnor i deras kamp för

sina mänskliga rättigheter och rätten att få
leva i fred?



Självklart kommer våra samtal hela tiden in på
det pågående Irakkriget. En

kvinna berättar att hon dagen innan talat med sin mormor i
Ramalla,

Palestina, som gråtande sagt "jag önskar att jag
vore död så jag sluppit

uppleva också detta". Mormodern tvingades fly från
Jaffa 1948 och har hela tiden hoppats på olika fredsinitiativ
så att hennes barn och barnbarn, eller åtminstone barnbarns
barn, skulle kunna leva i trygghet. Nu hade hon fått nog.
Våldet hade återigen segrat över förnuftet
och humaniteten.



Det regionala projekt som vi i Kvinna till Kvinna stöder handlar
om att unga

kvinnliga studenter/forskare har fått en möjlighet att
kartlägga, ta fram

statistik och fakta för att göra livet drägligare
för kvinnorna inom de

palestinska områdena i hela Mellanöstern. De är
20 stycken, fem vardera från Jordanien, Israel (de arabiska
områdena), Libanon och Palestina.



De har intervjuat kvinnor i flyktinglägren och byarna. De har
träffats ett

flertal gånger och jämfört sina forskningsrön.
När vi träffar den jordanska

gruppen är de klara med grundmaterialet och väldigt stolta
över hur långt de

kommit. Men vad ska hända nu? Med detta nya krig verkar arbetet
bortkastat. Det är därför just nu ännu viktigare
än någonsin att vi alla, som tillhör Kvinna till
Kvinna-familjen, stöttar upp och visar att vi tror på
deras

förmåga och att allt arbete de gjort inte är förgäves.



Vi träffar ytterligare flera av de Jordanska kvinnoorganisationerna
och ser

hur bra de kommit igång med kvinnokampen. Trots det urgamla
feodalsamhället så gör de inbrytningar på
alla områden i samhället. De arbetar metodiskt efter
de internationella konventioner som landets regering skrivit under.
Det är inte längre tabu att tala om våld mot kvinnor
och hedersmord.



Vi träffar också organisationen Care International, som
jobbat inne i Irak

sedan Kuwaitkriget. De har bl.a levererat mjölkersättning
till barn på 97

sjukhus i centrala och södra Irak. Undernäringen bland
barnen och

situationen på sjukhusen var redan innan angreppet på
Irak katastrofalt. Hur

situationen förvärras dag för dag utan FN:s stora
hjälpinsatser orkar de

knappt tänka på. De är beredda att gå in igen
så fort läget klarnat om vem

som ansvarar för hjälpinsatserna och när säkerhetsläget
tillåter. Plundringarna som pågår drabbar ju också
hjälpkonvojerna. En sak kan vi vara säkra på och
det är att de horder av manliga huliganer och paramilitära

grupper som härjar knappast skonar kvinnorna.



Som oberoende insamlingsstiftelse, med säte i Sverige, har
Kvinna till

Kvinna ett stort förtroende i Mellanöstern. Med i sammanhanget
relativt små

ekonomiska resurser och mycket solidaritet kan vi bidra till att
kvinnorna i

området får resurser och hopp om att en förändring
till ett värdigt liv är

möjligt.



När FN bildades efter andra världskriget fanns hopp och
vilja att

bryta den onda cirkeln av ständiga krig och börja bygga
upp ett

internationellt rättssystem som skulle "befria mänskligheten
från krigets

gissel". Var det bara tomma ord? Vi måste därför
också jobba hårt på

internationell nivå för att förändra de patriarkala
spelreglerna och

förverkliga FN-stadgan.





Kerstin Grebäck

Ordförande

Kvinna till Kvinna



Krönikan publicerades i majnumret av Kvinnotryck




 


Kerstin Grebäck