Krav inför Irakkonferensen

Ett genombrott för kvinnors roll i återuppbyggnaden av Irak? Efter krav från den irakiska kvinnorörelsen menar både FN och Sveriges regering att kvinnors deltagande bör tas upp i samband med Irakkonferensen i morgon.

- Kvinnor måste delta i samtalen om Iraks framtid. Vi utgör mer än hälften av befolkningen och inom kvinnorörelsen görs stora insatser för att hitta fredliga lösningar på konflikterna i landet. Samtidigt blir kvinnors situation allt värre. Allas rättigheter måste tas tillvara om vi ska nå hållbar fred.

Hanaa Edwar Busha från Iraqi Women Network är i Stockholm för att ge sin syn på vilka frågor som är centrala för en hållbar återuppbyggnad av Irak. I morgon står Sverige värd för den internationella Irakkonferensen, International Compact with Iraq (ICI), om den politiska och ekonomiska reformeringen av landet. Men varken Hanaa Edwar Busha eller någon annan representant för kvinnoorganisationer eller övriga civilsamhället i Irak är inbjudna. Nära 600 deltagare medverkar, främst toppolitiker som USA:s utrikesminister Condoleezza Rice, Iraks premiärminister Nuri al-Maliki liksom FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon.

Kvinna till Kvinna har bjudit hit tre representanter från den irakiska kvinnorörelsen för att ge dem utrymme inför konferensen imorgon. Hanaa Edwar Busha, Basma Al-Khateeb och Bakhshan Zangana deltog idag på ett välbesökt och mediabevakat seminarium i Stockholm. Med vid mötet var även FN:s specielle sändebud till Irak, Staffan de Mistura, Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson och UNIFEM:s genusrådgivare i Irak, Dina Zorba.

Rättigheter begränsas
De irakiska kvinnorättsaktivisterna beskriver ett samhälle där kvinnors rättigheter begränsas allt mer. Flickor nekas utbildning och får inte bestämma över sin framtid, våldet mot kvinnor är utbrett och bland de nära två miljoner internflyktingarna är majoriteten kvinnor och barn. Den tidigare ganska progressiva familjelagstiftningen i Irak har fått ge vika för kvinnofientliga skrivningar med inslag av sharialagar.

- Idag kan flickor giftas bort som mycket unga. Förr hade vi en lagstadgad gräns på 18 år. Den nya konstitutionen från 2005 slår inte bara mot kvinnor, den slår mot Irak som en enad stat, säger Hanaa Edwar Busha och pekar på den sekterism som fått allt större utrymme sedan USA:s invasion.

De irakiska kvinnorna menar att säkerheten för kvinnor i Irak måste få högre prioritet, samtidigt som insatser krävs för att öka kvinnors deltagande i fredsarbetet. De hänvisar till FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnors deltagande i konfliktförebyggande och fredsinriktade insatser.

- Vi har många välutbildade kvinnor i Irak. De är däremot inte så insatta i internationella överenskommelser och saknar kunskap om sina rättigheter, säger Basma Al-Khateeb.

Hon poängterar vikten av att kvinnoorganisationer och övriga aktörer i civilsamhället ges en plats i återuppbyggnaden - och stöd.

- Se oss som en partner. Se till att organisationer kan verka fritt. Utan civilsamhällets medverkan kommer det blir svårt att bygga upp ett nytt Irak.

Tio krav
Inför morgondagens konferens presenterar Iraqi Women Network en lista med tio krav. Den första uppmaningen handlar om ansvar och transparens - att resultatet från mötet verkligen når ut till befolkningen i Irak.

- Vi menar också att det internationella samfundet måste sätta press på Iraks regering kring att följa internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter, säger Hanaa Edwar Busha.

Kraven handlar även om vikten av att erkänna de insatser som görs av Iraks kvinnoorganisationer, framför allt de kurdiska kvinnoorganisationerna. Pakhshan Zangana, som själv leder kvinnokommissionen i det kurdiska parlamentet i Irak, berättar om framgångar som gjorts kring kvinnors rättigheter.

- Vi har fått visst genomslag för resolution 1325. Vi jobbar just nu med ett lagförslag kring våld mot kvinnor och har fått igenom 25 procents kvotering i parlamentet. Flera skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor och barn har också öppnats.

På kravlistan inför konferensen står att ökat ekonomiskt stöd måste gå till insatser för att öka kunskaperna om resolution 1325. Dina Zorba från UNIFEM berättar att endast en halv procent av allt stöd till Irak idag går till kvinnor.

- Kvinnorna blir bortkompromissade bland alla övriga intressen. De ses inte heller som aktörer utan snarare enbart som mottagare av hjälp.

I övrigt handlar mycket i kraven från kvinnorörelsen om den nationella lagstiftningen och kanske framför allt om artikel 41 i konstitutionen, som kan leda till att landet delas upp mellan olika religiösa och etniska grupper som kommer att ha egna lagar som gäller inom det område de styr över.

- Artikel 41 ger sekterismen utrymme i samhället på bekostnad av allas lika rättigheter inför lagen. Därför kräver vi att Irakkonferensen tar upp den här viktiga punkten och arbetar för att den tas bort, påpekar Hanaa Edwar Busha.

Säkerhet och kvinnors deltagande i fokus
FN:s specielle sändebud till Irak, Staffan de Mistura och Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson poängterade att mötet med kvinnorättsaktivisterna är mycket viktigt inför morgondagens konferens.

- Den viktigaste frågan i Irak är säkerhet. Det gäller alla men särskilt kvinnor. Kvinnor måste få en röst i det irakiska samhället, säger Staffan de Mistura och fortsätter:
- Jag är här och det visar att FN tycker att frågan om kvinnors situation och deltagande är central för återuppbyggnaden av Irak. Det är ett budskap till övriga inom internationella samfundet att frågan måste tas upp.

Biståndsminister Gunilla Carlsson håller med:
- Jag kan inte se ett bättre tillfälle för att ta upp resolution 1325. Resolutionen är en nyckelfaktor i återuppbyggnaden av Irak. Alla måste delta om ett hållbart samhälle ska kunna byggas.

Ord som förpliktigar från såväl Sveriges regering som FN. Resultatet av morgondagens konferens visar hur villig världen är att erkänna allas lika värde och rättigheter i Irak.

Anna Lithander