Hopp om trendbrott i Azerbajdzjan

I Azerbajdzjan har utvecklingen gått bakåt
för kvinnor. Självständigheten har bland annat inneburit
att allt färre kvinnor innehar politiska befattningar.



– Vi hade nästan fyrtio procent kvinnor i parlamentet
under Sovjettiden. Sedan dess har representationen av kvinnor minskat
vid varje val, berättar Sajida Abdulvahabova, ordförande
för kvinnoorganisationen Women’s Institute.



Idag är 13 av 124 ledamöterna i det azeriska parlmentet
kvinnor. I grannländerna är situationen än mer snedfördelad;
Armenien har bara sex procent kvinnor och Georigen nio procent.
I alla dessa länder har kvinnor drabbats av en backlash, framhåller
Sajida Abdulvahabova. När marknadsekonomi och flerpartisystem
infördes i Azerbajdzjan förlorade kvinnor i ställning.
Männen tog över de flesta jobben på beslutsfattarnivå

och såg till att skaffa sig egendom under privatiseringsprocessen.


Politiken har i allt högre grad kommit att handla om pengar.



– För att kunna registrera sig som kandidat i valet måste
man samla in 5000 namnunderskrifter, vilket är svårt
i sig. Sedan måste man ha ”minst 20 000 dollar”
för att kunna driva en valkampanj. Ytterst få kvinnor
har de ekonomiska möjligheterna, konstaterar Sajida Abdulvahabova.



Utbildar valobservatörer

Women’s Institute, som får stöd från Kvinna
till Kvinna, arbetar på flera sätt med att öka den
politiska medvetenheten bland kvinnor. Tillsammans med nio andra
azeriska kvinnoorganisationer har man gått samman och bildat
ett nätverk – ”Women’s Coalition for Just
Peace” (WCJE).



– Kvinnor behöver bli medvetna om sina rättigheter.
Vi erbjuder utbildning

och försöker öka intresset bland kvinnor att gå
och rösta – och att ställa upp i val. Vi utbildar
också valobservatörer och ger konsultationer

till kvinnor som kandiderar i valet, berättar Sajida Abdulvahabova.



Kvinnliga kandidater diskrimineras på flera sätt i valprocessen,
enligt det azeriska forskningscentret AREAT. Kvinnor har inte tillgång
till media i lika

stor utsträckning som män. Dessutom motarbetas kvinnor
som ger sig in i politiken med hänvisningar till stereotyper
om hur kvinnor bör vara.



Men det är inte bara kvinnliga politiker som har problem i
Azerbajdzjan. Landet är i praktiken en enpartistat. Det finns
visserligen oppositionspartier, men de tillåts inte att verka
fritt. Styr landet gör Ilham Aliyev, som tog över efter
fadern Heydar Aliyev som dog 2003.



Positiva tecken

Men bilden av dagens Azerbajzjan är inte bara svart –
Sajida Abdulvahabova ser vissa positiva tecken. Kanske kommer den
negativa trenden vad gäller kvinnorepresentation att brytas
i årets parlamentsval som hålls den 6 november.



– Vi har fler kandidater än i tidigare parlamentsval.
Av 2016 stycken är 201 kvinnor. Det är fortfarande få
kvinnor, men många av dem är starka kandidater som vi
har varit med och utbildat, säger hon.



Genom att få fler kvinnor engagerade i politiken hoppasman
också kunna förbättra förutsättningarna
för fred i regionen. Den hittills olösta konflikten om
enklaven Nagorno-

Karabach förlamar fortfarande relationerna mellan grannländerna

Armenien och Azerbajdzjan. Hittills är det kvinnor som visat
störst intresse för att finna fredliga lösningar
på konflikten, hävdar Sajida Abdulvahabova.



– Vi har startat en tidskrift tillsammans med armeniska kvinnor.
I den

förklarar vi att konflikten inte är vanliga människors
fel utan politikernas.



För att förebygga ytterligare konflikter arbetar Women’s
Institute även med etniska minoriteter. Främst arbetar
de med Lezgih-folket i norra Azerbajdzjan och Talysh befolkningen
i södra delen av landet. Sajida Abdulvahabova framhåller
att i de områden finns två potentiella konflikthärdar
som man måste arbeta mycket med.



– Kvinnor och etniska minoriteter måste ta plats i politiken,
och i samhället

i övrigt, för att vi ska få fred och demokrati i
vår region, säger hon.

Agneta Söderberg Jacobson, Kvinna till Kvinna
 
 

 
 






”Han som är beundrad i hela världen”, står
det på skylten. Sedan Aliyev den äldre dog har landet
översållats med idolbilder på honom. Idag styr
sonen Ilham Aliyev landet.